När en radonmätning visar för höga värden vill man snabbt veta vad åtgärden faktiskt kommer att kosta. Priset kan ligga från cirka 23 000 kronor för en enklare radonsug till över 150 000 kronor när hela ventilationssystemet behöver byggas om, och skillnaden beror framför allt på radonkälla, grundkonstruktion och husets storlek.
Det viktigaste att veta om priset för radonåtgärder
- 23 000-47 000 kr är ett vanligt riktvärde för radonsug eller radonbrunn.
- 36 000-73 000 kr kan en enklare mekanisk frånluftslösning kosta.
- 95 000-185 000 kr är ett rimligt grovt spann för större ventilationsåtgärder eller FTX.
- 200 Bq/m³ är referensnivån för radon i befintliga bostäder och lokaler.
- ROT-avdraget är 30 procent av godkänd arbetskostnad under 2026, med högst 50 000 kronor per person och år.
Vad kostar det att åtgärda radon i ett hus?
Det finns inget fast pris som passar alla hus. Som grov budget för 2026 brukar jag räkna med 30 000-80 000 kronor för en vanlig villa, men större eller tekniskt svåra projekt kan bli betydligt dyrare.
| Åtgärd | Ungefärlig kostnad inklusive moms | När den brukar passa |
|---|---|---|
| Radonsug eller radonbrunn | 23 000-47 000 kr | Markradon under platta, källare eller krypgrund |
| Enklare mekanisk frånluft | 36 000-73 000 kr | Hus där ventilationen behöver förstärkas |
| Tätning och mindre ventilationsåtgärder | 15 000-40 000 kr | Lägre halter eller som komplettering till annan åtgärd |
| FTX eller omfattande ventilationsarbete | 95 000-185 000 kr | Större villor, blåbetong eller hus med föråldrat system |
Intervallen är riktvärden, inte prisgarantier. Ett hus med lättåtkomlig grund och en enda sugpunkt kan hamna nära den lägre nivån, medan flera våningsplan, håltagning i betong och omfattande kanaldragning snabbt höjer fakturan.
Glöm inte kostnaden för uppföljande radonmätning. Den visar om åtgärden verkligen fungerade och bör räknas in redan när du jämför offerter.
Ventilation hjälper bara när den passar radonkällan
Ventilation och radon hänger nära ihop, men mer luftväxling är inte automatiskt rätt lösning. Först behöver man förstå om gasen kommer från marken, byggmaterialet eller vattnet.
Markradon kräver ofta tryckkontroll
Markradon är den vanligaste källan i svenska småhus. En radonsug eller radonbrunn skapar ett lägre tryck under huset och leder den radonhaltiga luften ut innan den tränger in genom sprickor och rörgenomföringar.
Att bara öka frånluften kan ibland sänka radonhalten, men om huset redan får undertryck kan lösningen i värsta fall dra in mer radon från marken. Därför tycker jag att radonkällan ska utredas före ventilationsbytet, inte efteråt.
Blåbetong kan göra ventilation mer relevant
Blåbetong användes i Sverige från 1929 till slutet av 1970-talet och kan avge radon. När byggmaterialet är den dominerande källan kan förbättrad luftväxling vara en effektiv väg, särskilt om huset har gammal eller otillräcklig ventilation.
Ett FTX-system återvinner värme ur frånluften och ger bättre kontroll över till- och frånluft. Det är ofta den dyraste lösningen, men kan vara rimlig när man samtidigt vill förbättra inomhusklimat och energihushållning.
Läs också: Tilluftsdon - Välj rätt för bättre luft & komfort
Vattenradon behöver en annan typ av åtgärd
Om radonet kommer från egen brunn hjälper varken radonsug eller bättre ventilation särskilt mycket mot själva källan. Då kan vattnet behöva luftas eller behandlas med en särskild radonavskiljare. Kostnaden beror på vattenflöde, anläggningens kapacitet och hur installationen kan anslutas.
Det är huset som avgör slutnotan
Två grannhus kan ha samma uppmätta radonhalt men helt olika kostnad. Det beror på att åtgärden styrs av byggnadens förutsättningar, inte bara av siffran på mätprotokollet.
- Grundtypen påverkar om radonsug, tätning eller annan teknik är mest lämplig.
- Husets storlek avgör hur många rum, kanaler och ventilationspunkter som berörs.
- Åtkomsten påverkar arbetskostnaden. Trånga krypgrunder och tjocka betongplattor tar längre tid att arbeta med.
- Radonhalten och spridningen avgör om en enkel åtgärd räcker eller om flera metoder måste kombineras.
- Det befintliga ventilationssystemet kan behöva injusteras, byggas om eller bytas helt.
Tätning är ofta en viktig del av arbetet, men sällan en komplett lösning när läckaget från marken är omfattande. Jag ser ofta att husägare fokuserar på att täta synliga sprickor och missar tryckförhållandet i huset, trots att balansen mellan tilluft och frånluft kan vara avgörande.
Så går du från mätning till fungerande åtgärd
- Mät under rätt period. En långtidsmätning bör pågå minst två månader mellan 1 oktober och 30 april. Använd ett ackrediterat mätlaboratorium när resultatet ska ligga till grund för beslut.
- Identifiera radonkällan. En normal mätning visar nivån, men inte alltid var gasen kommer ifrån. Vid osäkerhet kan en radonkonsult behöva göra kompletterande mätningar.
- Be om en åtgärdsbeskrivning. Offerten bör förklara varför just radonsug, frånluft, FTX eller tätning rekommenderas.
- Jämför minst tre offerter. Be företagen räkna på samma omfattning, annars jämför du lätt äpplen med päron.
- Kontrollera installationen. Injustering, elanslutning, håltagning, isolering av kanaler och bortforsling ska framgå tydligt.
- Mät igen efter åtgärden. En godkänd slutmätning är viktigare än att entreprenören lovar att resultatet blir bra.
Strålsäkerhetsmyndigheten anger 200 Bq/m³ som referensnivå för befintliga bostäder. Ett värde över nivån betyder inte att du ska beställa första bästa system, utan att du bör utreda och minska exponeringen på ett genomtänkt sätt.
Så påverkar ROT-avdraget din verkliga kostnad
Under 2026 är ROT-avdraget normalt 30 procent av arbetskostnaden. Material, resor och utrustning räknas inte in, och avdraget kan vara högst 50 000 kronor per person och beskattningsår.
Exempelvis kan en installation på 40 000 kronor bestå av 20 000 kronor arbete och 20 000 kronor material. ROT-avdraget blir då 6 000 kronor, vilket ger en slutkostnad på 34 000 kronor, förutsatt att du uppfyller villkoren och har avdrag kvar.
Räkna inte med ROT för arbete i hyresrätt, lokal eller gemensamma delar av en bostadsrätt. Jag rekommenderar också att du ber företaget specificera arbetskostnad och material separat på offerten, eftersom en totalsumma gör det svårt att kontrollera avdraget.
Undvik att betala för fel radonlösning
Den vanligaste missen är att välja ventilationssystem utifrån pris eller energiförbrukning utan att först fastställa radonkällan. Ett billigt system kan bli dyrt om det skapar fel tryck eller inte når de delar av huset där radonet tränger in.
Se särskilt upp med offerter som saknar uppföljande mätning, injustering och tydligt ansvar för resultatet. En seriös offert bör även beskriva driftkostnad, ljudnivå, filterbyten och vad som händer om radonhalten fortfarande ligger över referensnivån.
Det billigaste alternativet är inte alltid det mest ekonomiska. En väl dimensionerad radonsug kan vara bättre än ett dyrt FTX-system i ett hus med markradon, medan ett äldre blåbetonghus kan behöva den större ventilationsinvesteringen för att både radonhalt och luftkvalitet ska bli bra.
En bra radonåtgärd börjar med rätt kalkyl
För en vanlig villa är 30 000-80 000 kronor ett användbart första budgetspann, men den verkliga kostnaden avgörs först när radonkällan och husets konstruktion är kända. Lägg till mätning, eventuell konsult, uppföljning och den del av arbetet som inte omfattas av ROT.
Min praktiska rekommendation är enkel: mät ordentligt, begär jämförbara offerter och välj en lösning som är anpassad till just ditt hus. Då blir kostnaden för radonsanering en kontrollerad investering i både hälsa, ventilation och fastighetens långsiktiga värde.
